Dubbelhelg i Guelph

Inatt var det minusgrader i Waterloo för första gången denna hösten. Höll på att skriva "i år", men det lär ju inte vara sant! Alla kanadensare skrattar faktiskt till när man frågar hur kallt det egentligen kommer att bli i vinter. Man får lite intrycket av att det kommer att vara så kallt att snoret fryser till is innan det når marken - om man är så tokig att man stoppar näsan utanför dörren! För några veckor sen blev jag förresten upplyst om och bevandrad i Waterloo University's underjordiska tunnelsystem! Det är riktiga betonggångar, målade knallorange och stundtals med överdimensionerade mönster som får en att känna sig liten som en myra. De går under marken mellan byggnaderna på campus och är används just för att undvika kylan o snön om vintern! Men nu kom jag att undra över deras ursprungssyfte... UW blev ju universitet 1957 (firar 50-årsjubileum i år!) och det var ju i skuggan av Kalla Kriget. Gångarna kanske byggdes för att utbildning och forskning skulle kunna fortgå in case of a nuclear war?... Känns iaf så när man går därnere...

Det tog över en vecka innan jag blev frisk igen, men nu kallsvettas jag inte eller får svårt att andas så fort jag går i trappor eller sätter mig på cykeln. Skönt! Rasmus är också helt frisk och har skrattat ansenligt mycket denna helgen. Sedan Rasmus kom hit till Waterloo och vi bl.a gick på mennoniternas Farmers' Market så har jag tillbringat två helger i Guelph (två på raken eftersom Rasmus ska komma hit nästa helg. Men den historien återstår att upplevas innan den kan berättas!). Den förra var väldigt lugn och underbar och den just passerade var väldigt socialt sprudlande och eventfylld. Förresten, varför skriver jag nästan uteslutande om vad som händer på helgerna? Hm... Kanske då jag kopplar av lite och inte bara tänker på skolan och försöker hålla tider, assignments, readings, thoughts m.m... Det är ju onekligen helgerna som är roligast iaf!

Förra helgen var jag fortfarande lite krasslig, så Rasmus o jag tog det lugnt i Guelph. Jag sov mycket och vi hade båda två en hel del skolarbete att bita i. Men det blev en promenad i the Arboretum intill Rasmus' East Residence - dock utan galna tallefjantar denna gången, men desto fler underbart glada voffar! Vi hann också beskåda lite Lacrosse - Kanadas sommar-nationalsport (hockey är vinter-dito, såklart!) och vår tredje nordamerikanska specialsport, efter baseball o american football. Jag har ju då en stor förkärlek för baseball och Seattle Mariners (baseballsången Susie lärde mig för nu 11 år sedan sitter fortfarande! ... Herregud, är det ELVA år sen??), men Lacrosse kan nog komma på god andraplats. Vilket galet spel! Nissarna på plan springer med pinnar i händerna på vilka det sitter en liten fjärilshåv längst ut. Med håven fångar o kastar de bollen som ska in i ett mål av storleken mellan handbollsmål och innebandymål. Vad som gör sporten så spännande är att man får springa med bollen i sin håv medan nissarna i motståndarlaget får springa med och slå mot din pinne. Synbart hade spelarna axelskydd och hjälm, men inget annat hårt utanpå övriga kroppsdelar. Det gör dem ju visserligen rörliga, snabba och smidiga vilket kan behövas eftersom tockling är tillåtet. Eller åtminstone så tacklade en nisse en annan nisse så att den senare flög i en fin, hög båge och landade utanför planen. Domaren blåste visserligen av spelet, men ingen av lagkompisarna gick för att klappa på den fallne så jag gissar att det anses legio att få flyga så där ibland. Rasmus o jag stod fascinerade ett tag innan vi bytte scenery till the Arboretums vackra vegetabiliska varelser och lövprassel. Vi fick i uppgift av en skylt att hitta löv av både Silverlönn och [annan] lönn genom att titta på de fallna löven, och sen se hur olika de var varandra men båda lika lönnen som var en korsning av dem. Korsningen hade genomförts av en tysk (eller amerikan?) i början av 1900-talet tror jag, men nåt årtionde senare hade man upptäckt att denna korsning redan förekom naturligt. Ypperligt tillfälle att korrekt yppa: "Bummer!"
Fast det är ju rätt coolt att på detta sätt upptäcka att Naturen kan själv! Jag har lagt upp en länk till en video ute till höger där Morgan Freeman spekulerar kring varför vi människor egentligen finns på Jorden. ... Fundera på det en stund och lyssna sen på hans förslag. Intressant!

I veckan som gick lämnade jag in min andra GIS labrapport *pust* och min uppsats i Geography of Tourism om turismens impacts in Mountain Regions, men fokus på Österrike o Bad Gastein. Vackra, undersköna Bad Gastein! Som jag började sakna det när jag nu satt och formulerade meningar om det i ca 10 dagar... Och inte hade jag gissat när jag gick reseledar- o vandringsguideutbildningen där att mycket av det jag lärde mig då skulle jag ha nytta av 1,5 år senare i en kanadensisk universitetsuppsats! Är inte Livet underbart överraskande? Alla dessa små detaljer o kopplingar hit o dit som binder ihop oss med varandra... Jag är helt övertygad om att om man börjar nysta så kommer det visa sig att alla på Jorden har kopplingar till varandra på något sätt. Om än långa o intrikata sådana, men ändå! Rasmus sa förresten under sommarspexet i Kivik i år att om det är 100 pers i publiken en dag så kan man vara säker på att man känner 10 (?) av dem genom mindre än sex stycken någon-som-känner-någon-som-känner-någon-steg!

Är du med?

;)

Vi såg också Emir Kusturica's film "Svart Katt Vit Katt". Fantastiskt rik på färger, detaljer, personligheter, tankar... När den kom på bio (1998?) var jag inte alls intresserad av att se den (samma sak med "Italienska för nybörjare", men den är säkert också jättebra bara för det!) men så hooked jag blev! En så rik film har jag inte sett på länge! Den är ett måste och var det längesedan man såg den så se den igen!
Men glöm för all del inte "the Prestige" om de konkurrerande illusionisterna i London i 1900-talets början, mycket bra den med!
På söndagen såg vi också Disney's och Pixar's nya animerade film "Ratatouille" på studentbioafton i War Memorial Hall tillsammans med Erin o Tony från Rasmus korridor. Jag återanvänder adjektiv, jag vet, men så underbar den var!! Jättegul, rolig, smart och så himla snyggt gjord! Det är helt otroligt hur bra de kan animera t.ex hår i rörelse, rinnande vatten och tusentals detaljer som "kameran" sveper över! Fantastiskt att se den bara för att studera designernas arbete! Men som Tony sa så var musiken också riktigt skön och bra skämt var det gott om! En riktigt musig film, om jag får säga det själv...

Denna helgen kom jag till Guelph på torsdagseftermiddagen vid 5 pm. Rasmus hade lektion, så jag började gå genom den klara höstluften längs Gordon Street, upp mot campus på kullen. På vägen tog jag lite foton, bl.a vid Speed River för det underbara ljusets skull. Solen går ner 6:30 pm här nu, så en timme innan är det guldigt och glödande i alla höstlöv och grenverk. Ljuvligt vackert, ljuvligt vackert...
Prinsen mötte mig på cykel uppe på kullen, eftersom han lovat att möta mig på vägen när hans lektion var slut. I motvinden stod hans hår upp nästan mer än vanligt, och det vill inte säga lite! Underbar syn! ;)
Såg vi nån film denna helgen? *tänka, tänka* Nej, bara Eddie Izzard-avsnitt från YouTube, tror jag. Tänkte på Magnus Hustomte o Astrid, de hängivna Eddie Izzard fan-spexarna...

Strax efter att vi var tillbaka hos Rasmus hade han rehearsal med torsdags-jazzbandet - och till min stora lycka frågade han om jag ville följa med! JAAAAAA! Äntligen höra honom spela live! Fast faktiskt för andra gången eftersom han spelade Lambada o lite julsånger ut genom fönstret på lördagkvällen förra helgen... Glada studenter nedanför fortsatte skråla vidare på samma ställe när han slutade spela och grannarna kastade över 31 cent på Rasmus's balkong! Vilken positiv påverkan - och positiv feedback!
Torsdagsbandet jammade från 7 till strax efter 9 pm, men det kändes inte alls som mer än två timmar! Det var så skönt att få höra "äkta" musik igen, även om de upprepade samma fras flera gånger och avbröt mitt i osv. Men jag njöt. Påmindes om när jag själv spelade tvärflöjt i grupp hos Kommunala Musikskolan i Malmö, var med i skolensemble och MKM's Symfoniorkester och spelade piano på min privatlärares elevkonserter... Tragglandet är en så stor del av nöjet, för det skapar en sådan gemenskap. Man lär sig att lyssna. Ta det lugnt o lyssna. Och resultatet sen är så otroligt upprymmande!
Jazzbandet hade lite mer elektrisk uppsättning än de gäng jag har spelat med, men så mycket svängigare det lät också! Rasmus spelade riktigt snygga solon (särskilt försök nummer två, mmmm...) och elgitarristen o trummisen var inte dumma de heller, medan de andra två trumpetarna o de tre saxofonisterna nog behöver pusha upp självförtroendet så de kan slappna av bättre. Bandledaren var en riktig figur - och väldigt lik Rasmus när han fortfarande hade sitt skägg kvar! Efter repet sa han att han o hans band hade fått ett gig samma lördag på en restaurang som heter Manhattan och att vi alla var välkomna att lyssna. Så när lördagkvällen nalkades gick vi dit, tog en drink (en Manhattan såklart!) respektive öl, pratade med de andra jazzarna som var där och lyssnade på Andrew Scott och hans trio. Be-bop med en elgitarr, en kontrabas o trummor. Tänkte på Rövarna i Kamomillastad som också kan spela! Visserligen i fängelset och på bl.a bas och "trummor o lock o sånt" och tillsammans med barberaren på klarinett, men ändå... En härligt skön lördagkväll, som var långtifrån slut när bandet slutade spela kl 11 pm! Restaurangen serverade förresten pizzor för motsvarande 130-210 spänn, men på silverfat! Och de hade ett väldigt snyggt datorsystem över alla bordens beställningar och pågående rätter, på slimmade touch screen-skärmar... Uj, uj, uj!

Tidigare på lördagen var Rasmus o jag på Guelph's Farmers' Market inne i stan tillsammans med Erin o Tony. Vi kom dit 20 minuter innan de skulle stänge, men oj vad jag hann shoppa loss ändå! Organic sourdough bread med walnuts o russin, organic and homemade body butter med lime, en jättesötpotatis och en liten pumpa att bara köra i mikron i fem minuter för att kunna avnjutas med lite olivolja, salt o peppar. Mjums! Två middagar för 2 dollar, precis lagom pris!
Vi fortsatte in till downtown Guelph och gick bl.a in på den underbara lilla butiken BeaDazzled där Erin o jag cruisade runt bland myriaden av glasburkar med alla möjliga pärlor o stenar i. Jag köpte pärlor för 7.50 CAD, nästan fyra gånger så mycket som jag la på potatisen o pumpan... ;) Vi besökte även en liten second hand klädaffär där Erin provade kläder o hattar att ha på Halloweenfest och jag hittade en billig o jättefin kjol. Killarna cruisade under tiden runt i den asiatiska mataffären på andra sidan gatan och Erin o jag fick ändå vänta på dem efter att vi kollat runt och handlat det vi ville ha! Tony fyllde nästan en hel korg med matvaror och såg mycket nöjd ut medan Rasmus var snarast lyrisk över att ha hittat och denna gången faktiskt köpt en Durian. Det var nämligen en sådan han stod o fingrade på i Chinatown när vi var i Toronto för ett antal veckor sen, men inte köpt eftersom den var så tung och taggig. Men nu slog han till, ovetandes om den starkt beklämmande odör den avger vid öppnandet av det avskräckande skalet. Den vita frukten är dock faktiskt god och både ser ut, känns och smakar som mögelost. På grund av fruktens stank är den förbjuden att öppnas inomhus i vissa tropiska länder där den förekommer mer frekvent (lärde jag mig på visningen o provsmakningen av tropiska frukter i Göteborg med min bror o hans Sabina, hösten 2004! Återigen, en användning av förvärvad kunskap man aldrig gissat i lärdomsstunden!). I skrivande stund har herr Bååth, mig veterligen, ännu inte öppnat tingesten.
Efter att våra ryggsäckar plötsligt blivit mycket tyngre och antalet plastpåsar i händerna ökat, så fortsatte vi på vår shopping spree till Old Quebec Street Mall som är en gågata under glastak med en massa affärer, mitt inne i centrum. Där hade de en book sale som Rasmus fått nys om. Han var väldigt diligent i sitt granskande av utbudet, medan Erin, Tony o jag sörplade på livgivande ekologiskt kaffe med pumpasmak. Riktigt gott faktiskt! Och intressant att man vid disken fick bestämma om man ville ha "vanligt" eller ekologiskt kaffe!
Vår galna runda avslutades för Rasmus o min del efter att vi alla fyra besökt en tokrolig second hand affär med verkligen ALLT MÖJLIGT i. En plastko, inramade blekta foton, en clowndräkt, en uppstoppad jättegädda med dockben, en bok med den lite lätt redigerade titeln "Shut up! Behave! The Bible speaks to you (...)", oanvända gympaskor med hjul utfällbara ur sulan m.m, m.m. Rasmus njöt i fulla muggar men köpte inget, vilket vi andra gjorde (Erin hittade en farmer's hat till sin Halloweenkostym och jag poker chips för 50 cent...)

Denna helgen umgicks vi en hel del med de två som Rasmus kallat "sina tyskar", men som visade sig vara Österrikare. Det visste Rasmus redan och han kallar dem fortfarande för "tyskarna"... ;) Men iaf så sprang vi på Ruth i ösregnet hem från biblioteket i fredags eftermiddag och hade sällskap hem med henne eftersom hon bor i ett av townhouse'en precis intill Rasmus höghus. Vi var hungriga och hon sa att hon alltid var hungrig, så Rasmus o jag pinnade upp till honom, lämnade våra saker och hämtade allt ätbart och kombinationsbart i hans kyl och skåp och gick ner igen för att laga middag med Ruth. Det blev nog den godaste hemlagade stir-fry (som wok) jag ätit!... Ekologisk pasta till röran med kokosmjölk, chili, salladslök, morötter och lokalproducerade haricots verts och mangold från Farmer's Market. Mm-mmmmm!
Nersköljt med filtrerat kranvatten! Kranvattnet här smakar ju peck, precis som i större delen av Nordamerika, eftersom det är klorerat och annat mys. Denna nasty smak kan man dock åtgärda genom att köpa vattenkannor med filter av aktivt kol och således bespara avfall och koldioxidalstrande transporter genom att inte köpa flaskvatten utan njuta det fullständigt drickbara vattnet i kranen! Bra va? Dessutom kan man köpa nya filter och måste inte köpa en hel kanna när filtret sluta fungera efter typ 3-4 månader!
När vi ätit klart kom Eike hem, som är den andra Österrikaren och som bor i samma townhouse som Ruth och vi satt uppe o pratade länge, länge. Jätteroligt!
På lördagen kom Ruth o Eike till jazzrestaurangen också och på vägen hem hade vi sällskap till det 24-7-öppna Ultra där vi köpte mjölk, bröd, frukt, ost, browniekaka, en liten quiche och lite till, samtidigt med ett gäng ungdomar som uppenbarligen brutit från en Halloweenfest med tanke på att de var intensivt utklädda till Catwoman, Robin Hood kanske, Paper Bag Princess och möjligtvis SpongeBob SquarePants eftersom en kille hade stora gula hängslebyxor och en stor tvättsvamp fasttejpad på huvudet. Rasmus var väldigt sugen på att rycka Catwoman i svansen... Undrar vad som hänt då?
Tillbaka på campus följde vi med Ruth o Eike hem igen och satt uppe o nattamaud'ade till strax innan tre - ännu en gång jätteroligt! På söndagen fick vi gästa dem för tredje dagen i rad eftersom brandlarmet gick tidigt på eftermiddagen i höghuset. Vi mötte Erin o Tony nere på gatan, efter att ha gått de elva trapporna ner och jag snudd på blivit yr i huvudet av den konstant medsolsgående nedstigningen. Det var väldigt kallt ute och Erin o Tony som faktiskt skyndat sig ut (Rasmus o jag funderade på vad vi skulle göra, innan vi ens började leta efter skor o jacka o nycklar, så vi var typ sist ut... Det är också svårt att gå fort nerför trappor med båda händerna i öronen!) hade inte så mycket kläder på sig och frös avsevärt, varför vi knackade på hos Österriktyskarna och bad om tillfällig asyl. Jag hann ta hand om disken från nattamaud'andet och vi såg ett Eddie Izzard-avsnitt på Rasmus dator (han tog den med sig ut, inte för att den inte skulle bli stulen utan för att han skulle kunna surfa om vi skulle behöva vänta länge på att få gå in igen...) innan vi drog oss tillbaka till det nu relativt tysta höghuset.

Imorse gick jag hemifrån Rasmus vid 11 am och promenerade återigen genom vackert solljus mot stan. Chauffören på Greyhoundbussen till Kitchener var återigen trevlig o cheerful och återigen höll jag på att somna på vägen.
Tillbaka i Waterloo, tillbaka på campus, tillbaka vid skrivbordet och datorn, tillbaka i rummet av tankar kring texter, ord, betydelser, planering, idéer... Ännu en ny skolvecka. Men faktiskt inte så många kvar....

Ta hand om dig!

/kanadanka

Diverse utlägg:
Guelph Farmers' Market, organic sourdoughlimpa: 3.20 CAD = ca 21 SEK
Ultra, 6-pack 12 grain bagels på rea: 1.88 CAD = ca 12 SEK
Finfin kjol: 12 CAD = ca 75 SEK
Pumpkin Flavored Organic Coffee: 2.60 CAD = ca 17 SEK